Bloggaren bakom vänsterbloggen Ett Hjärta Rött försöker idag att få oss att tro att 99% (alternativt 96%) av den svenska befolkningen är motståndare till de skattesänkningar som Alliansen har genomfört som ett led i införandet av en arbetsinriktade politik som en kontrast till den bidragsinriktade vänsterpolitik som folket röstade bort i valet 2006.
Tvärtemot vad aktuella opinionsundersökningar gör gällande, där ju Alliansen fortsätter att gå framåt.
Om det nu vore så att folk är så överväldigande emot just Alliansens arbetsinriktade linje, varför växer då Alliansens stöd? Den enda rimliga förklaringen, om man accepterar Ett Hjärta Rötts världsbild (vilket jag inte gör), måste ju vara att folk ser att andra delar av den rödgröna partiernas politik är så avtändande i jämförelse med Alliansens att man ändå väljer att ge sitt stöd till Alliansen. Eller är Ett Hjärta Rötts människosyn helt enkelt att folk inte klarar av väga ett politiska alternativ mot ett annat, vilket ju är själva grunden i en demokrati?
Ett Hjärta Rött förbigår vidare den logiska orimligheten i att ett rödgrönt regeringsalternativ skulle kunna genomföra en politik som samtidigt ger en grupp (pensionärer) såväl samma skatt som lägre skatt än en annan grupp (löntagare) vid lika inkomst.
Oavsett vilket av dessa alternativ (för det rör sig om oförenliga ståndpunkter) som de rödgröna eventuellt skulle kunna enas om inför valet 2010 infinner sig givetvis följande fråga om de enda möjligheterna som de rödgröna har om de ska göra verklighet av sin retorik, vilken jag bollar vidare till Ett Hjärta Rött:
Är de rödgrönas politik att sänka skatten för pensionärer eller är den att höja skatten för löntagare?
Mer om detta ämne:
Socialdemokraterna internt splittrade om Mona Sahlins linje (2009-01-10)
Rödgröna arbetsgrupper ännu inte tillsatta (2009-01-09)
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
fredag 30 januari 2009
lördag 10 januari 2009
Mona Sahlins interna opposition
SvD:s ledarblogg ifrågasätter om Skånesossarnas kritik av Mona Sahlins ekonomiska linje i grunden handlar om politiken i sig eller om Mona Sahlin som partiledare:
"Det är inte bara mp och v som Sahlin ska hålla på gott humör fram till valet 2010 utan också den egna partivänstern. Det är ingen avundsvärd uppgift."
Mer om detta ämne:
Socialdemokraterna internt splittrade om Mona Sahlins linje (2009-01-10)
Rödgröna arbetsgrupper ännu inte tillsatta (2009-01-09)
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
"Det är inte bara mp och v som Sahlin ska hålla på gott humör fram till valet 2010 utan också den egna partivänstern. Det är ingen avundsvärd uppgift."
Mer om detta ämne:
Socialdemokraterna internt splittrade om Mona Sahlins linje (2009-01-10)
Rödgröna arbetsgrupper ännu inte tillsatta (2009-01-09)
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
Socialdemokraterna internt splittrade om Mona Sahlins linje
En av socialdemokraternas ledande företrädare, riksdagsmannen och partistyrelseledamoten Morgan Johansson från det inflytelserika Skånedistriktet, ställer sig nu i täten för ett uppror inom partiet mot Mona Sahlins ekonomiska linje:
"Därmed sällar sig Skånedistriktet till vänsterpartiet som länge vägrade att acceptera utgiftstaket. För att få vara med i det rödgröna samarbetet vek sig Lars Ohlys parti i början av december, men får nu alltså medhåll från oväntat håll." DN
Enligt SvD gäller Skånesossarnas kritik inte bara utgiftstaket utan även Riksbankens inflationsmål, vilket de tycker ska "kompletteras" med ett sysselsättningsmål. Av artikeln framgår inte hur konflikter mellan bekämpandet av inflation och arbetslöshet ska hanteras av Riksbanken.
Morgan Johansson vill tvinga fram "kompromiss"
Vidare frågade DN Morgan Johansson följande:
"Kommer ledningen att backa? Det ligger inte för mycket prestige i frågan nu?"
Johanssons svar:
"Det blir väl nåt slags kompromiss. Som det brukar bli. Jag vet inte om det ligger prestige i frågan. Nu ska vi ta intryck av vad ekonomer säger och inte låta oss ledas av prestige."
En "kompromiss" mellan ett fast utgiftstak och ett utgiftstak som höjs till någon av Skånedistriktet fastlagd nivå skulle onekligen innebära en höjning av utgiftstaket. Hur en kompromiss mellan att Riksbanken ska sikta mot ett inflationsmål å ena sidan och mot såväl ett inflationsmål som ett sysselsättningsmål å andra sidan skulle kunna se ut förklarar inte Johansson i artikeln.
S-ledningen kallsinning
Thomas Östros, socialdemokraternas talesman i ekonomiska frågor, känner igen Johanssons kritik:
"Det är en klassisk diskussion inom socialdemokratin, som är väldigt viktig. Med ett sånt här ekonomiskt läge så blir överskottsmålet ännu viktigare, och det är tack vare det som vi kan kräva av regeringen att göra mer för att bekämpa arbetslösheten." SvD
Alltså: Östros tycker att hans partikollega är ute och cyklar, eftersom Östros menar att överskottsmålet är än viktigare i svåra ekonomiska tider.
Sven-Erik Österberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, har inte heller någon förståelse för Skånesossarnas linje:
"Vi kan inte som oppositionsparti ha en mer lössläppt ekonomisk politik än vad vi hade i regeringsställning. Det håller inte. Det skapar ingen bra trovärdighet i förhållande till väljarna när det gäller vår regeringsduglighet." SvD
Läs mer: SvD, AB, Kristianstadsbladet, Göran Pettersson, Sylvia Asklöf Fortell
Mer om detta ämne:
Rödgröna arbetsgrupper ännu inte tillsatta (2009-01-09)
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
"Därmed sällar sig Skånedistriktet till vänsterpartiet som länge vägrade att acceptera utgiftstaket. För att få vara med i det rödgröna samarbetet vek sig Lars Ohlys parti i början av december, men får nu alltså medhåll från oväntat håll." DN
Enligt SvD gäller Skånesossarnas kritik inte bara utgiftstaket utan även Riksbankens inflationsmål, vilket de tycker ska "kompletteras" med ett sysselsättningsmål. Av artikeln framgår inte hur konflikter mellan bekämpandet av inflation och arbetslöshet ska hanteras av Riksbanken.
Morgan Johansson vill tvinga fram "kompromiss"
Vidare frågade DN Morgan Johansson följande:
"Kommer ledningen att backa? Det ligger inte för mycket prestige i frågan nu?"
Johanssons svar:
"Det blir väl nåt slags kompromiss. Som det brukar bli. Jag vet inte om det ligger prestige i frågan. Nu ska vi ta intryck av vad ekonomer säger och inte låta oss ledas av prestige."
En "kompromiss" mellan ett fast utgiftstak och ett utgiftstak som höjs till någon av Skånedistriktet fastlagd nivå skulle onekligen innebära en höjning av utgiftstaket. Hur en kompromiss mellan att Riksbanken ska sikta mot ett inflationsmål å ena sidan och mot såväl ett inflationsmål som ett sysselsättningsmål å andra sidan skulle kunna se ut förklarar inte Johansson i artikeln.
S-ledningen kallsinning
Thomas Östros, socialdemokraternas talesman i ekonomiska frågor, känner igen Johanssons kritik:
"Det är en klassisk diskussion inom socialdemokratin, som är väldigt viktig. Med ett sånt här ekonomiskt läge så blir överskottsmålet ännu viktigare, och det är tack vare det som vi kan kräva av regeringen att göra mer för att bekämpa arbetslösheten." SvD
Alltså: Östros tycker att hans partikollega är ute och cyklar, eftersom Östros menar att överskottsmålet är än viktigare i svåra ekonomiska tider.
Sven-Erik Österberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, har inte heller någon förståelse för Skånesossarnas linje:
"Vi kan inte som oppositionsparti ha en mer lössläppt ekonomisk politik än vad vi hade i regeringsställning. Det håller inte. Det skapar ingen bra trovärdighet i förhållande till väljarna när det gäller vår regeringsduglighet." SvD
Läs mer: SvD, AB, Kristianstadsbladet, Göran Pettersson, Sylvia Asklöf Fortell
Mer om detta ämne:
Rödgröna arbetsgrupper ännu inte tillsatta (2009-01-09)
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
fredag 9 januari 2009
Rödgröna arbetsgrupper ännu inte tillsatta
De arbetsgrupper som de rödgröna partierna skulle ha tillsatt och vars arbete skulle "vara i full gång vid årsskiftet" har ännu inte bildats, enligt SvD.
Varken socialdemokraterna eller vänsterpartiet har ens utsett sina representanter till arbetsgrupperna.
"Partierna ska utse personer som har förtroende och mandat, och det här är en process som tar lite tid", säger Håkan Juholt (s).
"Vi har inte haft tid, det har varit jul och nyår", säger Bo Leinerdal (v).
Som om detta inte var känt den 7:e december i fjol när tidsplanen presenterades. De rödgrönas svaga ledarskap gör sig återigen påmint.
Hur gjorde Alliansen?
Det kan nu vara intressant att blicka tillbaka på hur Alliansen skötte sina arbetsgrupper inför valet 2006.
I oktober 2004 presenterade Allianspartierna sin "skuggregering", de arbetsgrupper som skulle komma fram till en gemensam valplattform inför valet 2006. Deras första rapport, från tillväxtgruppen, med förslag om regelförändringar för småföretagare presenterades redan i januari 2005, dvs. med lika långt kvar till valet 2006 som det nu är kvar till valet 2010.
Mer om detta ämne:
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
De rödgröna enas om att enas, litegrann i alla fall (2008-12-08)
Varken socialdemokraterna eller vänsterpartiet har ens utsett sina representanter till arbetsgrupperna.
"Partierna ska utse personer som har förtroende och mandat, och det här är en process som tar lite tid", säger Håkan Juholt (s).
"Vi har inte haft tid, det har varit jul och nyår", säger Bo Leinerdal (v).
Som om detta inte var känt den 7:e december i fjol när tidsplanen presenterades. De rödgrönas svaga ledarskap gör sig återigen påmint.
Hur gjorde Alliansen?
Det kan nu vara intressant att blicka tillbaka på hur Alliansen skötte sina arbetsgrupper inför valet 2006.
I oktober 2004 presenterade Allianspartierna sin "skuggregering", de arbetsgrupper som skulle komma fram till en gemensam valplattform inför valet 2006. Deras första rapport, från tillväxtgruppen, med förslag om regelförändringar för småföretagare presenterades redan i januari 2005, dvs. med lika långt kvar till valet 2006 som det nu är kvar till valet 2010.
Mer om detta ämne:
Blockpolitik anno 2009 (2009-01-08)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
De rödgröna enas om att enas, litegrann i alla fall (2008-12-08)
torsdag 8 januari 2009
Blockpolitik anno 2009
Blockpolitik som sådan har generellt både för och nackdelar, med såväl tydlighet som ger väljarna möjlighet att utkräva regeringars handlande som risk för politiska låsningar.
Dock finns det lägen då blockpolitikens fördelar överväger, t.ex. då avsaknaden av blockpolitik har lett till oklarhet och en annan typ av låsningar, vilket är vad Sverige längre haft under de senaste socialdemokratiska minoritetsregeringarna. Väljarna har inte kunnat veta vad de i själva verket röstade på för politik om de lagt en röst på socialdemokraterna, vilka ju gått till val på en enpartiregering och samarbete med andra partier som får lösas först efter valet.
S tvingade fram blocken
För den som är socialdemokrat må detta system ha sina fördelar, men för resten av väljarkåren har den lett till mycket frustration. Även för de övriga partierna innebär denna situation en svår sits: kan man inför valet kritisera socialdemokraterna, för att sedan efter valet stödja deras regering? Detta är inte bra ur demokratisynpunkt.
Dick Erixon skriver om detta på sin blogg:
"Många är de röster som inte begriper, eller inte bryr sig om, att avsaknad av blockpolitik är lika med total socialdemokratisk makthegemoni."
Han citerar även ur en ledare i DN där blockpolitiken diskuteras.
Sverigedemokrater bör lämnas ute i kylan, även inne i riksdagen
DN-ledaren avrundar, efter en diskussion om Sverigedemokraternas eventuella vågmästarroll i riksdagen efter valet 2010, med orden
"Tekniskt sett går sverigedemokraternas eventuella inflytande hur som helst att undvika - utan kohandel. Det är bara för det minsta blocket att lägga ned sina röster vid varje votering i riksdagen."
Emellertid verkar DN:s lösning orealistisk, om än tekniskt möjlig. Alla partier kommer att vilja ha politiskt inflytande oavsett valresultat, varför kohandeln kommer att ta sin början om inget block får egen majoritet.
Om inget av blocken får egen majoritet kan antingen s+v+mp eller m+c+fp+kd söka stöd hos sd eller också över blockgränsen för att uppnå majoritet i riksdagen. Vilket alternativ det än blir så är det inte troligt att något block kommer att släppa in sd i regeringen. Medan Allianspartierna kommer att vara väl sammansvetsade efter en mandatperiods regerande tillsammans är det rödgröna blockets försök till samarbete av betydligt senare datum och byggd på en skakigare grund.
För Alliansen bör det alltså inte vara omöjligt att vid en oklar parlamentarisk situation efter valet kunna bryta vänstersamarbetet och regera vidare med stöd av miljöpartiet. Detta bör vara Allianspartiernas Plan B.
Mer om detta ämne:
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
De rödgröna enas om att enas, litegrann i alla fall (2008-12-08)
Intressant om de rödgröna samarbetssvårigheterna (2008-11-23)
Dock finns det lägen då blockpolitikens fördelar överväger, t.ex. då avsaknaden av blockpolitik har lett till oklarhet och en annan typ av låsningar, vilket är vad Sverige längre haft under de senaste socialdemokratiska minoritetsregeringarna. Väljarna har inte kunnat veta vad de i själva verket röstade på för politik om de lagt en röst på socialdemokraterna, vilka ju gått till val på en enpartiregering och samarbete med andra partier som får lösas först efter valet.
S tvingade fram blocken
För den som är socialdemokrat må detta system ha sina fördelar, men för resten av väljarkåren har den lett till mycket frustration. Även för de övriga partierna innebär denna situation en svår sits: kan man inför valet kritisera socialdemokraterna, för att sedan efter valet stödja deras regering? Detta är inte bra ur demokratisynpunkt.
Dick Erixon skriver om detta på sin blogg:
"Många är de röster som inte begriper, eller inte bryr sig om, att avsaknad av blockpolitik är lika med total socialdemokratisk makthegemoni."
Han citerar även ur en ledare i DN där blockpolitiken diskuteras.
Sverigedemokrater bör lämnas ute i kylan, även inne i riksdagen
DN-ledaren avrundar, efter en diskussion om Sverigedemokraternas eventuella vågmästarroll i riksdagen efter valet 2010, med orden
"Tekniskt sett går sverigedemokraternas eventuella inflytande hur som helst att undvika - utan kohandel. Det är bara för det minsta blocket att lägga ned sina röster vid varje votering i riksdagen."
Emellertid verkar DN:s lösning orealistisk, om än tekniskt möjlig. Alla partier kommer att vilja ha politiskt inflytande oavsett valresultat, varför kohandeln kommer att ta sin början om inget block får egen majoritet.
Om inget av blocken får egen majoritet kan antingen s+v+mp eller m+c+fp+kd söka stöd hos sd eller också över blockgränsen för att uppnå majoritet i riksdagen. Vilket alternativ det än blir så är det inte troligt att något block kommer att släppa in sd i regeringen. Medan Allianspartierna kommer att vara väl sammansvetsade efter en mandatperiods regerande tillsammans är det rödgröna blockets försök till samarbete av betydligt senare datum och byggd på en skakigare grund.
För Alliansen bör det alltså inte vara omöjligt att vid en oklar parlamentarisk situation efter valet kunna bryta vänstersamarbetet och regera vidare med stöd av miljöpartiet. Detta bör vara Allianspartiernas Plan B.
Mer om detta ämne:
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister (2009-01-08)
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
De rödgröna enas om att enas, litegrann i alla fall (2008-12-08)
Intressant om de rödgröna samarbetssvårigheterna (2008-11-23)
Ett avsevärt handikapp för en som vill bli statsminister
Expertkommentatorn K-G Bergström kallar i dagens Gomorron Sverige det svaga ledarskap som Mona Sahlin visat prov på under hösten 2008 för
"ett avsevärt handikapp för en som gör anspråk på att bli statsminister, att ha uppträtt med så pass svagt ledarskap som hon har gjort".
Ja, att inte kunna leda är onekligen något av ett handikapp för den som vill bli utsedd till ledare. Eller borde i alla fall vara det.
Mer om detta ämne:
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
De rödgröna enas om att enas, litegrann i alla fall (2008-12-08)
Intressant om de rödgröna samarbetssvårigheterna (2008-11-23)
När ord och handling skär sig (2008-11-19)
"ett avsevärt handikapp för en som gör anspråk på att bli statsminister, att ha uppträtt med så pass svagt ledarskap som hon har gjort".
Ja, att inte kunna leda är onekligen något av ett handikapp för den som vill bli utsedd till ledare. Eller borde i alla fall vara det.
Mer om detta ämne:
Mp:s stadgar - en tidsinställd bomb för de rödgröna? (2008-12-23)
De ofrivilligas allians (2008-12-14)
De rödgröna enas om att enas, litegrann i alla fall (2008-12-08)
Intressant om de rödgröna samarbetssvårigheterna (2008-11-23)
När ord och handling skär sig (2008-11-19)
tisdag 6 januari 2009
Skuldfällan - ett problem som kan förebyggas
På DN Debatt (5 januari 2009) skriver ett antal företrädare för myndighetssverige om problemet med överskuldsättning och efterlyser åtgärder för utökad skuldavskrivning.
Att skuldavskrivning ska finnas som en lösning vid hopplös överskuldsättning håller jag med om. Kanske finns även skäl att reformera hur denna drastiska åtgärd fungerar.
Emellertid finns det åtgärder som kan tas för att minska antalet människor som överhuvudtaget hamnar i denna typ av svåra skuldsättning.
Privatekonomi på schemat
Ett naturligt första steg är att införa privatekonomi på schemat i grundskolan och i gymnasiet. En sådan undervisning skulle behandla t.ex. frågor som personlig budgetering, skuldsättning, bostad, bil, avtal och beskattning. Att vi ännu inte har detta ämne på skolschemat är en någonting som skapar problem för generation efter generation av ungdomar som utan tillräckliga kunskaper kommer ut i vuxenlivet. Framförallt är det de ungdomar som inte har föräldrar som förmår överföra denna sorts kunskap till barnen som drabbas av avsaknaden av detta skolämne.
Små ekonomiska marginaler
Svenskarna har i allmänhet mycket små ekonomiska marginaler. Följdproblem för den enskilde, som t.ex. återbetalningsproblem till följd av dyra SMS-lån, kommer som ett brev på posten till följd av små ekonomiska marginaler: den som inte har några pengar sparade blir lätt ett offer för omständigheter.
Kommer införande av undervisning om privatekonomi och en politisk beredvillighet att verka för att utöka folks personliga besparingar att lösa hela problemet med överskuldsättning? Nej, givetvis inte, men med färre personer som hamnar i sådana svåra situationer kan insatserna sättas in för att hjälpa ett mindre antal personer och därmed på förhand minska det personliga och ekonomiska lidande som kommer ur skuldfällan.
Läs mer: SvD, Anti Avsan
Att skuldavskrivning ska finnas som en lösning vid hopplös överskuldsättning håller jag med om. Kanske finns även skäl att reformera hur denna drastiska åtgärd fungerar.
Emellertid finns det åtgärder som kan tas för att minska antalet människor som överhuvudtaget hamnar i denna typ av svåra skuldsättning.
Privatekonomi på schemat
Ett naturligt första steg är att införa privatekonomi på schemat i grundskolan och i gymnasiet. En sådan undervisning skulle behandla t.ex. frågor som personlig budgetering, skuldsättning, bostad, bil, avtal och beskattning. Att vi ännu inte har detta ämne på skolschemat är en någonting som skapar problem för generation efter generation av ungdomar som utan tillräckliga kunskaper kommer ut i vuxenlivet. Framförallt är det de ungdomar som inte har föräldrar som förmår överföra denna sorts kunskap till barnen som drabbas av avsaknaden av detta skolämne.
Små ekonomiska marginaler
Svenskarna har i allmänhet mycket små ekonomiska marginaler. Följdproblem för den enskilde, som t.ex. återbetalningsproblem till följd av dyra SMS-lån, kommer som ett brev på posten till följd av små ekonomiska marginaler: den som inte har några pengar sparade blir lätt ett offer för omständigheter.
Kommer införande av undervisning om privatekonomi och en politisk beredvillighet att verka för att utöka folks personliga besparingar att lösa hela problemet med överskuldsättning? Nej, givetvis inte, men med färre personer som hamnar i sådana svåra situationer kan insatserna sättas in för att hjälpa ett mindre antal personer och därmed på förhand minska det personliga och ekonomiska lidande som kommer ur skuldfällan.
Läs mer: SvD, Anti Avsan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)